Numer klassificeras spelberoende som en beroendesjukdom. För att en person ska diagnostiseras med det så kallade ”hasardspelsyndrom”, enligt DSM-5 (Diagnostic and Statistic Manual for mental Disorders 5), måste personen uppfylla minst fyra av nio karaktärsdrag:
- Upptagenhet (Tänker personen ständigt på spel? Är den upptagen av att tänka på tidigare spel, planera framtida spel eller fundera över hur den ska fixa pengar att spela med?)
- Tolerans. (Behöver personen allt större summor för att få samma effekt av spänning och adrenalin?)
- Kontrollförlust. (Har personen svårt att kontrollera sitt spelande? Har denne försökt begränsa sig men misslyckats?)
- Abstinens. (Blir personen rastlös och lättretlig när den försöker begränsa sitt spelande eller försöka sluta spela helt?)
- Flykt. (Använder personen sitt spelande som en flykt från känslor av hjälplöshet, skuld, ångest och depression?)
- Jagar förluster. (Använder spelaren sitt spelande som en anledning för att vinna tillbaka tidigare förluster?)
- Lögner. (Ljuger personen om sitt spelande för sina nära och kära? Terapieter? Arbetet? Döljer den vidden av problemet med sitt spelande?)
- Sociala konsekvenser. (Har personen äventyrat viktiga nära relationer? Sin anställning? Har personen missat möjligheter till utbildning eller karriär på grund av sitt spelande?)
- Ekonomiskt beroende. (Använder personen sig av andra människor för att lösa ekonomiska krissituationer den har försatt sig i på grund av sitt spelande?)